Back in time

Jag har verkligen saknat den här hästen under de senaste tre-fyra veckorna, för idag kunde jag rida henne igen. Hon har tydligen blivit bra i benen och det är så härligt att rida en häst man verkligen känner. Eftersom jag har ridit henne två gånger i veckan i drygt ett år (hade uppehåll under sommaren; juli, augusti och september, både förra året och det här året).
Jag kände att jag ville rida ut så jag gjorde det. Det var premiär detta året att rida i mörkret så jag använde min reflexbrösta och benreflexer. Olga har verkligen blivit en annan häst sedan hon kom till ridskolan för ungefär ett och ett halvt år sedan. Nu kan man rida ut på henne själv utan att hon blir rädd för det minsta lilla. Man kan till och med känna sig säker när man rider henne nu. Det var så mysigt att sitta på henne igen, även fast det bara var ungefär tre veckor sedan jag red på henne sist, men ändå.